Arkiv

Posts Tagged ‘mobiltelefon’

Till de Ensamma

Jag gick ut ikväll ett kort ärende bara för att införskaffa lite hämtmat för att ”fira” min artikel.  Så när jag går på Avenyn så stannas jag av tre ungdomar. Mina första tankar är följande: Nu vill de här fredagsfirarna fråga om jag har en cigg, om jag har eld, om jag kan köpa ut cigaretter eller något annat jag inte alls hade lust med.

Men, jag hade så fel. Och det är jag så glad för. Ungdomarna erbjöd mig en hembakad kakbit och gav mig sedan ett pappershjärta med den fina texten:hjärtebudskap

Detta gjorde mig riktigt glad. Tanken på att jag ens tänker ”åh, vad jobbigt” när man möts av tre ungdomar en kväll får mig att skämmas för mig själv och min tro på mänskligheten en fredagkväll. Jag vet ju att de allra flesta människor vill väl.

Jag frågade dem varför de gjorde detta. De ville bara sprida glädje sa de. Och vilken glädje det blev för mig.

Tyvärr var jag bara ute på ett kort ärende och hade lämnat mobilen hemma, så det blev ingen bild på fredagshjältarna. Men jag hoppas att de läser någon blogg som skriver om dem, så sprid gärna vidare kärleksbudskapet. Inte bara för de ensamma, men alla människor behöver känna sig uppskattade.

Ni anonyma ungdomar, ni blev mina fredagshjältar. Tack!

Efter plugget

21 februari, 2009 1 kommentar

Det fixar sig alltid…

Har nu kommigt hem från examenshallabaloot, och förgäves letat efter den kabeln som för över bilder från min mobiltelefon till datorn, men den har tydligen farit på villovägar. Därför kan jag inte fotografera mitt fina diplom jag erhållit idag från IHM Business School, och mitt fina avgångsbetyg med övervägande VG i betyg.

Dagen har varit fantastisk. Först lunch hos Urban, och det var ingen dålig lunch. Två apertizers först som bestod av en ost som jag inte kommer ihåg namnet på nu tillsammans med tryffelolja och honung. Men sedan, den fantastiskt goda semifrysta Caiprinhan tillsammans med rökta laxtärningar på en sked. Utmärkt! Till lunch drack vi sedan ett ett rödvin och åt ankbröst på rotfruktsbädd av fänkål, sparris och morötter tillsammans med russindressing och vitvinssås. Som tillbehör tillkom en palsternacksrisotto med ungsgratinerade körsbärstomater. Kort sagt det var mat som lika gärna kunde serverats på en lyxkrog, såååå gott. Och hade jag hittat den där fördömda sladden, så hade det funnits en bild på vår lunch också.

Efter en kort diplomeringssermoni så minglades det lite med snittar och mousserande i lokalerna innan vi valde att gå vidare till restaurangen Bauer på Götgatan och sedan vidare till Södra Teatern/Mosebacke.  Det var tevligt, men till slut kändes det som om det var dags att dra sig tillbaka. Och här ligger jag nu.

Imorgon är det ny examensfest. Denna gången hos min klasskompis Sofia. Det ska bli kul.

På en mer seriös not, kan jag säga att jag nu är färdig och diplomerad från IHM Business School. Det är nu jag ska övertyga er att jag kan en massa saker ni ännu inte har sett. Men jag ser verkligen fram emot att visa upp mina fördigheter för er.

Vad är det dem säger? Efter plugget, det fixar sig alltid, efter plugget det löser sig nog.

Hallå Hela Pressen

Tjena!

Igår närvarade jag vid 2009 års premiärföreställning på Lerumsrevyn, Garveriet! På det hela taget en mycket habil underhållande föreställning. Efteråt var det fest med ensembeln på restaurang, riktigt kul, Jag hamnade i trevligt sällskap vid mitt bord – mitt emot en musikaltjej som tydligen varit med i melodifestivalen, du ser vad trevligt och bredvid mycket trevliga B&B (nej inte Björn och Benny)

På festen intogs det mat och dracks öl och efter ett tag sådär klockan tre kördes det vidare till en väns place för efterfest, eller ja, det var mera eftersnack. Min mobil hade dött och jag stannade över hos min vän. Så när klockan var tre och ingen visste var jag var så var det nära att mina föräldrar anmälde mig försvunnen, men här är jag alive and kicking.

På förmiddagen läste vi GP:s recensioner, tre fyrar av fem inte helt illa för föreställningen, men jag tyckte att den förtjänade mer.

Imorgon börjar allvaret och jag ska tillbaka till min praktikplats igen, nu har jag inte varit där på över en halv månad, konstigt nästan att komma tillbaka dit nu, men skoj också – tror jag.

Nu väntar sängen. Livet är rätt skönt ibland, eller hur?

Three is a magic number…

24 april, 2008 1 kommentar

…yes it is. It´s a magic number

Äntligen. Nu har jag gett upp alla förhoppningar om ett fungerande trådlöst internet, och har istället införskaffat ett mobilt bredband. Så nu är jag tamejfan cool!!!

Jag som för sisådär ett halvår sedan trodde att mobilt bredband var något man använde till sin mobiltelefon.
Av rubriken att döma så förstår ni säkert vilken leverantör jag valde. Om jag är nöjd, då ska jag lovsjunga dem. Om inte, då drar jag fram fogsvansen och sågar jäms med fotknölarna.

Jag var förresten på The Phonehouse först på Fridhemsplan – kan verkligen INTE rekommendera det stället. Ett arrogant bemötande och felaktiga uppgifter – icke uppdaterad databas. Fick ett proffesionellt bemötande i trebutiken vid Östermalmstorg istället.

Idag har det varit fullt ös i stan. Derby mellan Djurgården och AIK gjorde att det var full (i flera bemärkelser) sång längs med Birger Jarlsgatan. Blev lite sur när jag såg att det var en kvinna som höjde sin AIK-halsduk inne på Restaurang Sturehof just som ett lemmeltåg av Djurgårdare gick förbi. Blev inte sur av det utan av det som följde. Det kastades halvdruckna ölburkar och glasflaskor in på uteserveringen, gjordes ”F–k you-tecken” och buades.

Tycker det är oacceptabelt att oskyldiga bargäster ska riskera att få en halvfull glasflaska i huvudet och öl på kläderna för att man visar lite rivalitet. Fotbollen måste göra något för att komma från sitt våldsamma rykte.

Har just tittat klart på filmen Ellling för 573:e gången eller något sånt. Jag bara älskar den filmen, och man blir ju så glad av norska också. Värre är det ju när man ser 12-åringar (en av killarna såg ut att vara i den åldern) dra runt på stan med en ölburk i handen och sen kasta in den på en uteservering, enbart för att en kvinna höll upp en gulsvart halsduk.

Heja Blåvitt!