Arkiv

Posts Tagged ‘Frölunda Indians’

Sagan om Frölunda, del 44

28 januari, 2010 Lämna en kommentar

Frölunda hörde till favoriterna denna säsongen. Man kan väl lugnt påstå att de inte infriat förväntningarna särskilt bra. Men nu, inför den 44:e omgången tar man in en gammal bekant. Stefan ”lillis” Lundh som reservtränare och det gav tydligen resultat. Jag vet inte om det betyder att Frölunda hittat ett vinnande recept nu, men man kan ju alltid hoppas!

Jag tror nog inte riktigt på idén med fyra tränare i båset. Det blir lite som för många kockar. Risken är väl snart att det står fler tränare i båset än det sitter spelare. Ungefär som när man varslar och säger upp på större industriföretag. Det är de som gör det stora jobbet som får gå först medan de som delegerar får stanna kvar tills det inte finns några att delegera längre. Så brukar det inte fungera i ishockey dock. Idag så fungerade det i Frölunda och det var trevligt. Mer sådant önskar Merkaptan så ska ni allt se att det bli slutspel i alls fall.

Imorgon är det dags för årets första Social Media Club Göteborg på SoHo. Hoppas på att ni kommer dit och diskuterar.

Annonser

Think Twice

I all sin iver att ”hänga med” så bestämde sig Hockeyligan att sätta lite extra krydda på slutspelet i ishockey genom att skapa en domarblogg. Jag tyckte det var ett klockrent initiativ när jag hörde talas om det, men efter ett tag förstod jag att någon inte hade skottat hela vägen fram när de gällde de kommunikationstekniska detaljerna i planen.

Innan kvartsfinalerna var över så lade Hockeyligan ner bloggen, med motiveringen att domarna ska verka utan att synas och det är spelarna och matcherna som ska stå i centrum. Jaha, säger ni det? Men det borde väl de ändå kommit på innan de startade bloggen. Nej, det luktar snarare censuriver från högre instans likt den hovet använder sig av.

En kort resumé för er som inte är insatta i hockeybloggandets kommunikationsvärld:

8 mars lanserar Hockeyligan domarbloggen. Bloggen ska handla om domarnas syn på saker och ting i hockeyns slutspel. Dessutom skriver Hockeyligan följande: ” Domarna är ofta huvudpersoner i ett slutspel och nu får vi en unik inblick i deras tankegångar. ”

Under de kommande dagarna drivs en blogg som jag tycker har följande ”fel”

  • Domarna som skriver är anonyma, man vill ju veta vem av dem som skriver. Istället är det inlägg som säger att de var i norrland idag och dömde hockey. Så varför vill de då inte visa vilka de är som skriver när de själva säger att domarna ofta är huvudpersoner.
  • Man kan inte kommentera på bloggen. Något jag anser vara ett generalfel och jag anser i grunden att en blogg som inte tillåter kommentarer egentligen inte är en blogg. Hela syftet med bloggande är att det rör sig om sociala medier. Domarbloggen var inte social alls.
  • Jo, men man kunde faktiskt komma i kontakt med bloggen, genom att maila Hockeyligans redaktion med vad det verkade, regelfrågor, av döma av de få inlägg som publicerades. En blogg som drivs kring att man ska maila sina kommentarer. Dumt!
  • Att hitta domarbloggen krävde sin tid. Visst det fanns en länk från Hockeyligans pressmeddelande. Men väl inne på bloggen hade de missat att lägga upp ett fungerande feed-flöde med RSS. Detta innebar att jag fick favoritmärka sidan och gå in på den lite då och då för att kolla nya inlägg. Illa, jag mår illa, som Uggla skulle sagt. Någon ”puff”  på Hockeyligans startsida för bloggen syntes förresten aldrig till.

Så kom då incidenten som gjorde att Hockeyligan beslutade sig för att lägga ner bloggen. I matchserien mellan Frölunda och Luleå kunde inte domaren Patrik Sjöberg regelboken och lät Jaroslav Obsut sitta i utvisningsbåset 2 minuter för länge. Stor skandal såklart och självklart gick jag in på bloggen för att se vad domarna själva säger om debaclet. Men på bloggen var det tystnad i tre dagar. Då kan jag säga att de få dagar bloggen varit uppe hade det lagts in cirka tre inlägg om dagen. Munkavle på gällde följdaktligen.

Sedan kom ett inlägg där någon domare beklagade sig över att misstag gjorts och dagen efter stängde Hockeyligan bloggen med motiveringen: ”att domarna ska verka utan att synas, för att minska fokus på domarna och för att öka fokus på själva idrotten, säger Tobias Josefsson, chefredaktör för hockeyligans hemsida.”

Jag vet inte om Tobias Josefsson på Hockeyligan var medveten om att man i pressreleasen inför lanseringen sade att man gärna ville ha inblick i deras tankegångar eftersom de ofta är huvudpersonerna i slutspelet. Ja, visst är det dubbla budskap.

Det som stör mig mest är att Hockeyligan inte tänkt två gånger. Hockeyligan kan sin ishockey, men kunskapen kring kommunikation är tydligen bristande. Jag tycker att domarbloggen var en lysande idé. Men de förvaltade den riktigt dåligt. Hela upplägget visade på stora kunskapsbrister om hur bloggvärlden fungerar. När man via medier gör reklam för sin blogg så räknar man med ett visst intresse. Enligt hockeyligan var intresset också överväldigande, men man fick ju ingen uppfattning av det själv när kommentarsfunktionen fattades. Med ökat intresse skapas också två sidor: kritiker och påhejare. Hur skulle de hantera det stora intresset? Det hade man inte tänkt igenom.

Varför har man då inte gjort en riskanalys?

Titta bara på historien. Slutspel gäller så otroligt mycket för klubbarna, med mycket pengar på spel. Domarna får ofta stå i skottlinjen hos det lag som känner sig förfördelat. Hur skulle då medial uppmärksamhet på domare hanteras i bloggen? Det var tydligen en fråga som Hockeyligans kommunikationsansvariga inte hade ställt sig. En fråga som i sammanhanget var väldigt relevant.

Nej, hockeyligan behöver skickligare kommunikatörer. Jag är ledig – jag brinner för ishockey. Vad sägs?

Hujedamej

17 mars, 2009 10 kommentarer

Hujedamej sån rysare det blev, men nu är det alltså klart. Frölunda goes Småland.

Frölunda möter Hv71 i semifinalen. Det stod klart efter att Timrå besegrats (av just Hv) och Skellefteå tryckte in segerpucken i den sjätte perioden.

Tyvärr har jag lovat bort min tid på torsdag och lördag kväll (matchdagar 1 och 2). Typiskt, när man inte tänker sig för. Nu blir det att bita på naglarna utan att kunna se matcherna. Tufft

Frölunda vinner serien dock och går till final… hoppas jag 🙂

Video Killed the Radio Star

14 mars, 2009 2 kommentarer

Nu har jag äntligen beslutat mig för att skriva ner detta som jag gått och funderat på i några dagar. En sorts sammanställelse. 80-talshiten Video Killed the Radio Star med popgruppen Buggles handlar lite om hur nya medier tar över efter gamla. Därför ställer jag mig nu frågan om journalistiken är på väg att dö ut?

När jag var yngre var min högsta önskan att få vara journalist. Jag ville arbeta på Göteborgs-Posten och bevaka Frölundas matcher. Det skulle vara mitt liv. En dröm jag höll fast vid till jag var ungefär 15 år. Då tyckte jag att sportjournalistik verkade relativt enformigt. Jag ville istället bli en granskande journalist, såsom Janne Josefsson. Men efter några år ville jag istället arbeta med kommunikation och där är jag idag. Det jag funderar på nu är ifall alla de studenter som fortfarande söker sig till JMG kommer att ha ett arbete att gå till om 15-20 år?

Det har en längre tid nu spekulerats i diskussioner om traditionella medier jäntemot bloggar, om det var PR-konsulter som stod bakom mediadrevet mot FRA-lagen osv. Vad händer när journalisterna inte längre sitter på redaktionen och inte längre skriver för en tidning/radioprogram/tv-sändning utan i stället så finns nu journalister överallt. De sitter hemma i köket, arbetar på reklambyrå, PR-byrå eller varför inte som förskollärare?

Jag har skrivit förut att bloggandet håller på att bli mainstream, men är det inte ännu. När det gäller att ta till sig en nyhet så vänder sig de allra flesta till massmedia först. Några av dem går sedan vidare till bloggosfären och läser vidare, skaffar sig nya infallsvinklar eller gräver upp felaktigheter som kan tänkas ha kommit fram. Än färre går sedan och börjar diskutera sakerna på Twitter och där någonstans är vi nu.

Twitter, är dock inte mainstream och forfarande något som man i mediavärlden testar sig fram i. Därför blev det stor uppmärksamhet när Aftonbladets chefredaktör Jan Helin valde att twittra om olika etiska spörsmål på kvällstimmarna med sina följeslagare. Då transparens är ett nyckelord inom den nya sociala medievärlden fick detta till följd att vissa bloggar, exempelvis Mymlan, applåderade tilltaget och beundrade Jan Helins diskussion med Henrik Schyffert om huruvida man skulle publicera bilder på den döda bebisens grav som eventuellt hade fallit offer för en läkare på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Som sagt, en del bloggare älskade att Jan Helin delade med sig av ”det goda”. Jag är övertygad om att han skulle kunna hantera besluten själv, vilket också Mymlan påpekar, istället för att slänga ut frågan till människor som kanske inte alls har någon som helst erfarenhet av pressetiskt arbete. Brit Stakston på JMW vände sig också emot detta förfarandet och jag tycker att det ligger en hel del i hennes resonemang. Frågan är alltså vad var Jan Helins poäng i det hela?

Men det finns även positiva saker med hur bloggande och mikrobloggande kan stötta de traditionella medierna och där konkurrenter kan enas om att samarbeta för en god sak. Likt den svenska samlingsregeringen under andra världskriget där alla partier, förutom kommunisterna, bjöds in att regera landet har nu flera tidningar startat ett samarbete för att på allvar uppmärksamma frågan kring den sedan 2001 fängslade journalisten Dawit Isaak i Eritrea. Ett mycket lovvärt initiativ förstås som sprids vidare av bloggare, bland annat Mymlan och twittrare. Och så är det nog. Ska Dawit bli fri inom en rimlig framtid så gäller det att driva en stark opinion och att skapa stor uppmärksamhet. Lyckas man med det är Dawit snart en fri man. Men det är inte bara i Sverige det ska finnas en större uppmärksamhet, även i Eritrea måste frågan uppmärksammas på ett tydligare plan än vad som nu är fallet.

Så vad kommer att hända med journalisterna om några år. Kommer vi alla att vara våra egna journalister och sprida våra egna budskap. Det är självfallet bra för det demokratiska samhället att alla som vill komma till tals får det. Sedan är det ju inte så att alla som säger något blir lyssnade på, men det handlar ju om hurpass väl man lyckas med marknadsföringen av sina kommunikationsbudskap.

Vad händer med medierna efter papperstidningen? Vad händer med internetmassmedierna? Kommer källkritiken att försvinna eller kommer källskyddet, som går ut på att en journalist aldrig någonsin röjer sin källa, i all transparensiver att försvinna likväl?

Många frågor. Det mest intressanta är ändå att bloggandet kanske ser en helt ny vår, på journalistikens bekostnad. Jag sade inte vilken vår. Definitivt inte denna i alla fall.

Ring Ring

12 mars, 2009 2 kommentarer

Länge har Telenors olika reklamfilmer på temat ”olika sätt att kommunicera” rullat runt i etern från Garbergs. Och de sätter sig nu. Jag gillar dem! I veckan har jag slösurfat lite på Youtube och fastnat i diverse filmer med reklamblock från svunna tider. De flesta är riktigt dåliga. Men det var ju så länge sedan så man blir allt rätt nostalgisk när man tittar på dem.

Så det som skiljer många av de reklamfilmer som syns nu är framförallt en ökad kreativitet och, det är klart i reklam-tv:ns ungdom misstänker jag att många reklamfilmer dubbades till svenska på grund av resursskäl. Nu ser vi färre tyska reklamfilmer för rengöringsmedel eller kolor dubbade till svenska men de finns.

Förutom Garbergs Telenor-filmer är jag just nu också väldigt förtjust i 3:s en bra deal. Skulle ni mot förmodan ha missat några av filmerna finns de att beskåda här nedan. Njut av reklam med hög kvalitet!

Lite off-topic kan jag ju nämna att Frölunda leder med 3-1 i matcher. Tyvärr begicks det ett riktigt vidrigt domarmisstag i matchen som spelades ikväll. Tänk om Hockeyligan kunde sponsra domarkontrollanten på läktaren med en mobiltelefon. Kanske Telenor kan göra en reklamfilm på ”kommunikation inom Ishockeyn”. Det skulle vara ”en bra deal”.

Men förhoppningsvis hade Frölunda inte haft några problem i att vinna matchen ändå. Det är ändock knappt så jag vågar skriva något om det, för senast jag skrev om Frölunda i SM-slutspelet åkte de på storstryk. Sedan dess har jag inte nämnt det och så har det gått bra. Vi får väl se vad som händer nu, skrockfull som jag är.

Ouvertyr

5 mars, 2009 1 kommentar

Ja, för nu drar det igång. Hockeysäsongen börjar i september och pågår till april, men egentligen så börjar hockeysäsongen nu i mars och pågår i en månad, i alla fall på riktigt.

I USA så kallar man Collegebasketens slutspel för March Madness. Nu kommer ishockeyns March Greatness!! Den borde kallas så i alla fall.

Ikväll möter Frölunda-Luleå på bortaplan. Svår match och jag kommer att följa den via radio, då min uppkopplingshastighet på det mobila bredbandet inte tillåter mig att köpa tjänsten från Canal+ web-tv.

Hail to the Chief

3 mars, 2009 9 kommentarer

Som bekant, så är ju inte jag en stor fan av vänterpolitik. Men detta är riktigt intressant. Han kallas kampanjguru, Thomas Gensemer, han som sägs vara en av de bidragande orsakerna till att Obama tog hem valet i USA. Och säga vad man vill om Socialdemokraterna, men de är bra med vad gäller sociala medier. Jag följer samtliga partier på Twitter och Socialdemokraterna är de som twittrar allra mest. De brukar till och med vara bra på att önska sina följeslagare en god morgon, vilket självklart uppskattas, även av en sån dära liberal typ som jag är.

Hur som helst, nu ska Thomas Gensemer, som arbetar på Blue State Digital, arbeta för att Mona Sahlin ska bli Sveriges nästa statsminister. Jag kanske är en inskränkt person som inte tycks förstå det geniala här. Men så här ser jag det: Det skiljer sig rätt mycket på amerikansk och svensk politik (vi har till exempel två olika statsskick), det skiljer sig, ännu, väldigt mycket mellan svenskt och amerikanskt kampanjarbete och kampanjande. Det skiljer sig mycket i personkulten som är ett stort signum i amerikansk politik. En amerikansk president skall inte uppfattas som en ”vanlig människa”. Han får gärna ha varit en vanlig människa, som Barack Obama var. Men en president är något speciellt, så vill folket se honom också, i USA. I Sverige är vi tvärtom, här älskar våra politiker att uppfattas som ”vanliga människor”, faktum är att Mona hör till en av dem ”vanligaste” i sin genre.

Så vad är grejen? Jo, jag tror att nämnde Gensemer kommer att få göra en hel del researcharbete för att bara anpassa sina teorier till den svenska politiska agendan vad gäller valkampanjande, och är det värt det? Jag skulle hellre anlitat en svensk PR-byrå med ett brett kontaktnät, där man redan känner till spelreglerna i den svenska politiken. Även de börjar bli lätt duktiga på marknadsföring vad gäller att engagera gräsrötterna (Ja, jag vet – stor debatt, mer om det längre ned) Kort sagt: Kul initiativ från innovativa Socialdemokraterna men jag tror inte att det är rätt väg att gå. Om jag har fel så får jag väl krypa till korset. Men för att kunna njuta av ”Vad var det jag sa” måste man tycka något och riskerar också att få stå med mössan i handen och säga ”glöm det jag sa”. Men om Socialdemokraterna vinner valet så ser jag inte det som en effekt av amerikansk PR, i alla fall inte i nuläget, eftersom de har en trygg ledning i opinionsmätningarna.

Ja, vi byter ämne och lite snabbt vill jag då kommentera gräsrots-PR. Det har ju blivit en het debatt där de flesta bloggare upprörs över att DN hävdar att det var PR-byråer som lanserade den stora folkstormen mot FRA-lagen. Många bloggare känner inte alls igen sig i DN:s version. Själv känner jag att det finns en viss naivitet i det hela. Jag har inga väl underbyggda argument i detta fallet, men vi har skickliga PR-byråer som jobbar i det tysta. PR-branschen kryllar av människor med stor politisk erfarenhet. Att se ett visst samband mellan den massiva proteststormen som drog över Sverige i somras och möjligheten att den inledande lobbningen i frågan kom från PR-byråer tycker jag på inget sätt är orimligt.

Och självklart vet jag att bloggarna är stora opinionsbildare, och att de bidrog med sitt strå till stacken i frågan, men de traditionella medierna är fortfarande starkast ute bland allmänheten, och det är där man snarare kan påverka ”gräsroten” från början. Detta är i alla fall min hållpunkt efter att jag läst lite artiklar i ämnet.

Avslutningsvis, något som inte har med något att göra. Frölunda valde Luleå som kvartfinalmotståndare. Det kändes dumt, men vem är jag att ifrågasätta Ulf Dahlén när jag redan ifrågasatt en mängd välkända bloggare?